Starten eines Genies

Gentemot Anna här i tidigare inlägget så har jag bara bra erfarenheter av Berlin, Berlin 2005 var lite av starten för vem jag är idag, Jag hade precis börjat studera fotografi var en väldigt blyg och osäker person och världsvan var jag absolut inte. Lite som en start för vår utbildning så begav vi oss till Berlin.
Jag pratade inte med så många på min klass där i början inte förrän tredje året i skolan typ. Janne ( som står för Martins i firman Unger & Martins) verkade som en trygg och stabil person så jag klistrade mig fast vid honom och hängde efter honom under hela Berlin vistelsen, märkte jag att Janne somnade efter krogen på nattbussen så tänkte jag att jag kan nog också sova då, Janne fixar det här, sen dess så har jag hängt efter honom. Ida-lina var ju också med på min första Berlin visit, men på den tiden som sagt pratade jag inte med så många inklusive henne och tyckte hon var något av en besserwisser, det var inte förrän ca fyra år efter detta som jag insåg att det fanns en helt wunderbar människa där också. vi får prova igen nu då.

/ Frank A. Unger

Några bilder från 2005

Picture 075

Picture 066

Picture 055

Picture 036

Picture 034
Publicerad 28.06.2012 kl. 23:49

Folke und Minnen an Berlin

I förrgår köpte jag Folke Schimanskis Berlin - en stads historia. Än så länge har jag bara läst några få sidor men jag blev oerhört lättad när Folke redan i bokens första stycke konstaterar att Berlin är en ful stad. Eller han skriver typ "inte någon särskilt vacker stad". Skönt! Det var inte jag som sa det.

I juli 2010 tågade Karin och jag oss från Paris till Berlin. På ett tåg med galen AC fick vi nackspärr redan på Gard du Nord och bakom oss hade vi två veckor av drömlikt leverne bland Montmartres vackra hus och kullerstensgator. Väl framme i den tyska metropolen frågade vi damen i biljettkassan hur kollektivtrafiken funkar i stan men hon fräste mest åt oss och vi blev inte alls klokare på de olika färdmedlen. Men vi luskade på något vis fram hur vi skulle ta oss till vårt hostel vid Alexanderplatz. När vi for iväg i en tågvagn, på räls liksom ovanför staden, fick jag ett sug i magen då jag insåg att Berlin var staden i mina kärnvapenskrigsmardrömmar. Därav blev de arton timmarna vi hade i staden lite...sådär. Det var dessuom söndag och allt var stängt.

Jag är inte säker på hur, men Frank har lyckats måla oss alla in i ett hörn där vi till slut hade att välja mellan cykelsemester i Europa och Weigandufer. För mig var valet enkelt och nu är jag mycket Berlinpepp. Ska ägna kvällen åt Folke.

/Anna
Publicerad 28.06.2012 kl. 20:19

Karin ist in der house

Jag skulle starta en blogg för länge sen. Det blev inte av. Sen skulle jag starta en blogg varje vecka efter det. Det blev heller inte av. Hårt uppbackad av Anna Li har det tagit mig 5 år att inte starta en blogg. Nu är jag här. Fan ta dig Anna.

Annars bor jag i Vasa, fyller 30 om en stund och jobbar med barnprogram på tv. I höst flyttar jag till Stockholm för att studera på Stdh, kommer att bli barndokumentarist (?). Men först ska jag till Börlinn. Där ska jag debattera MacGyvers hjältestatus, vara lullig, raljera över gubbar och förhoppningsvis få en bättre bild av Berlin än jag fick under det dygn jag spenderade där sommaren 2010. Det var astråkigt, allting var stängt och vi bodde med högljudda, gräsrökande amerikaner.

Förresten, jag är kanske världssämst på tyska. Trodde att Weigandufer kanske kunde betyda Vegandöttrar. Skulle ju i och för sig vara jättemärkligt eftersom ingen av oss är vegan.
Publicerad 28.06.2012 kl. 11:14

Ich bin ein Kuscheltier

Eftersom sällskapet börjat presentera sig är det väl bara att haka på.

"Matias" Matto Saarukka heter jag, född och uppvuxen i Nedervetil, gick i Kaustisen Musiikkilukio, studerade på PF i Vasa, jobbar som lektor i teknisk slöjd (fancy, ey?) på S:t Olofsskolan i Åbo och stundvis som freelance-grafiker och fotograf.

Jag skrev just meningen "Under mitt snart 30 år långa liv har jag hunnit med följande" och gjorde sedan en lista på alla jobb jag haft. Det gjorde mig lite ångestfylld och ledsen. Är jobben det som definierar mig och det jag kommer ihåg av mitt liv? Gud så tråkigt. Dessutom är det här ingen CV.

Nej, livet är det du gör som du verkligen VILL göra. Visst kan det vara jobbet, men i sommar är det att åka till Berlin och uppleva allt det roliga staden har att erbjuda. Gott sällskap, god mat och goda drycker. Mums! Detta får mig att tänka på förra resan detta gäng gjorde till Paris och vips förbyts angsten mot ett halveuforsikt tillstånd.

Matto beskriven med några ord: whiskyälskare, punktknullare, laktosimpotent, problemlösare, hedonist, tönt. Flickvännen Karin får fylla i resten.

Olikt Frank "Petalax" Unger tycker jag Richard Dean Anderson (a.k.a. MacGyver) borde helgonförklaras, få en Oscar och leva evigt liv. Amen.
Publicerad 28.06.2012 kl. 10:45

Reflektion

Okej jag satt och tittade igenom gamla bilder från Berlin 2005 (därifrån är huvudbilden tagen) när jag var där senast och tanken slog mig uppenbart, att vem fan är denna mäsniska som varken ser ut att likna mig eller någon annan jag känner.

därför gjorde jag detta histogram.

Bockskägg? det låter inte ens bra.

Publicerad 28.06.2012 kl. 03:01

Darstellung des Hundes

På något sätt lovade jag ( behövdes inte mycket övertalning, högg som en svällt fisk) att skriva här trots att jag gett upp min karriär som otroligt och fruktansvärt berömd bloggare under pseudonymen "The Aesthetic Bastard" men ja, för den goda samvaron och mitt ego så skall jag göra en kraftansträngning för denna Berlin guide/blogg och var alla till belåtenhet. Jag börjar med mitt namn: Frank A. Unger, född i Petalax och bor i Vasa, fungerar till vardags som fotograf/konstnär/entreprenör och lite till. Letar efter en stadig fritids hobby och har många ideér om att jag är intresserad av att göra saker, men de varar oftast i korta stunder och sen tappar jag intresset snabbt, något av en impuls människa. Men om jag utgår ifrån samma lek som tidigare skribent så kan jag inte köra med hennes svar, för detta vore en lögn. Men, jag har aldrig gillat att sova, anser att det är slöseri med tid, jag har aldrig gillat idioter, tidskrävande och jobbigt. Och! Jag har adrig förstått mig på idialiseringen av MacGyver eller Fantomen,va fan! MacGyver blir inlåst typ lika många gånger som det finns avsnitt, jag själv har blivit inlåst, Ja jag kan inte ens förnimma mig om att jag någonsin blivit det. Jag skulle vilja kalla honom en klåpare med förbannat bra kunskap om hur man kan göra en smällare som svider lite i handflatan. Likadant med Fantomen, en överskattad typ med samma mytonspunna persona som Kim Jong Il. Varför inte förstå sig på riktiga hjältar som Wolverine? Ja men över till den relevanta grejen, Berlin ja, fick nyckeln till lyan idag. Det var skoj.

/ Frank A. Unger
Publicerad 28.06.2012 kl. 02:02

Anna Li - la presentation

Bor: Sthlm

Född: 1983

Bakgrund: Enligt onödiga uppgifter som min far delgett min vän Jonas är jag gjord i Uppsala. Enligt mitt pass är jag född i Karis. Uppväxt i Skultuna, Västerås, Snappertuna och Ekenäs. Pluggat på Södertörns högskola. Jobbar som gymnasielärare i religion och svenska sedan ht09.

Mina roller på Weigandufer: Den som inte tackar nej till vin/öl men som håller sig undan shots och knark. Blodsockerfallsmonster. Fattiglapp. Manshaterska och mansslukerska i en och samma kropp.

Specialområde: Lagar mat fort.

Jag har aldrig-leken: Rökt på, snusat sex prillor på två timmar, blivit hemkörd av polis.

I Berlin vill jag absolut: Gå på en sån där galen Berlinklubb man hört om, strosa, inte stressa, vara lullig ofta, njuta av det fantastiska sällskapet.

I Berlin vill jag inte: Bli sjuk, få diarré, stressa.

Ämnen jag gärna raljerar över: Gubbar och tvåsamhet.
Publicerad 27.06.2012 kl. 17:37
En guide en blogg om Berlin under en månad, flera skribenter och flera åsikter.

Senaste kommentarer

25.07, 20:34Görlitzer Park av Anna
21.07, 19:13Etwa nach Hause av Karin
20.07, 21:13Etwa nach Hause av Anna
20.07, 16:41Etwa nach Hause av idalina